Villkorlig dom – vad innebär det och vad händer vid ett nytt brott?

Två års prövotid utan övervakning

En villkorlig dom är en påföljd som domstolen får välja när brottet inte bedöms kunna stanna vid böter. Enligt Kriminalvårdens information publicerad den 17 mars 2026 innebär den två års prövotid utan övervakning. Den dömde har normalt ingen kontakt med Kriminalvården, om domen inte kombineras med samhällstjänst.

Enligt 27 kap. 3 § brottsbalken börjar prövotiden räknas när avgörandet om påföljden får laga kraft mot den dömde – inte nödvändigtvis den dag domen meddelas. Under prövotiden ska den dömde vara skötsam och efter förmåga försöka försörja sig.

Böter och samhällstjänst kan ingå

Vid valet av påföljd ska domstolen enligt 30 kap. 7 § brottsbalken beakta om det saknas särskild anledning att befara fortsatt brottslighet. Samtycke till samhällstjänst, tillsammans med att samhällstjänsten bedöms lämplig, kan vara särskilda skäl för villkorlig dom i stället för fängelse.

Huvudregeln i 30 kap. 8 § är att villkorlig dom ska förenas med dagsböter. Undantag finns bland annat om böterna skulle drabba den dömde alltför hårt med hänsyn till samhällstjänst eller andra följder av brottet.

Samhällstjänst kräver den tilltalades samtycke och omfattar enligt 27 kap. 2 a § mellan 40 och 240 timmars oavlönat arbete. Domstolen ska då ange vilket fängelsestraff som skulle ha dömts ut om fängelse hade valts. Arbetet ska fullgöras enligt en arbetsplan från Kriminalvården.

Nytt brott: en ny påföljd är huvudregeln

För den som begår ett nytt brott efter domen, men innan den tidigare påföljden helt har verkställts eller annars upphört, är huvudregeln att domstolen bestämmer en ny påföljd för den tillkommande brottsligheten. Det framgår av 34 kap. 1 § brottsbalken, som reglerna om villkorlig dom hänvisar till.

Domstolen kan i stället undanröja den tidigare påföljden, alltså ersätta den, och döma till en gemensam påföljd för den samlade brottsligheten. Enligt 34 kap. 4 § kräver det särskilda skäl. Den tidigare domen måste också ha fått laga kraft och den nya domen meddelas innan den tidigare påföljden helt har verkställts.

Vid en sådan gemensam påföljd ska domstolen ta skälig hänsyn till vad den dömde redan har undergått till följd av den tidigare domen. Bestämmelserna innebär alltså inte att varje nytt brott automatiskt omvandlar den villkorliga domen till fängelse.

Ett äldre brott som upptäcks senare behandlas annorlunda

Lagen skiljer mellan ett nytt brott efter domen och ett nyupptäckt brott som begicks före domen. Även för nyupptäckt brottslighet är utgångspunkten en ny påföljd. Enligt 34 kap. 2 § ska påföljderna då tillsammans inte överstiga vad som skulle ha dömts ut för den samlade brottsligheten.

En tidigare villkorlig dom kan också få omfatta det nyupptäckta brottet. Det förutsätter enligt 34 kap. 3 § att den tillkommande brottsligheten, i jämförelse med den tidigare och med hänsyn till påföljden, är utan nämnvärd betydelse. Den möjligheten gäller inte ett nytt brott efter den villkorliga domen.

Även misskötsamhet kan leda till en reaktion

Om den dömde inte fullgör sina skyldigheter enligt den villkorliga domen kan domstolen bland annat besluta om varning eller undanröja domen och bestämma en annan påföljd. Enligt 27 kap. 6 § krävs att en åklagare väcker talan före prövotidens slut. En varning får inte beslutas efter att prövotiden har gått ut.

Villkorlig dom är inte villkorlig frigivning

Begreppen ska hållas isär. Villkorlig dom är påföljden som beskrivs här. Regeln i 34 kap. 5 § om att förverka villkorligt medgiven frihet vid nya brott gäller däremot den som har frigetts villkorligt från fängelse. Det är inte samma regel som den som gäller vid nya brott efter en villkorlig dom.