Kriminalvården pekar ut möjliga yrkesutbildningar för unga

Kriminalvården och Skolverket har i ett gemensamt regeringsuppdrag kartlagt yrkesutbildningar som skulle kunna erbjudas unga som avtjänar fängelsestraff. Enligt Kriminalvårdens nyhetstext, publicerad den 6 oktober 2026, finns redan kompetens, lokaler och utrustning som kan användas för praktiska moment inom vissa yrkesinriktningar.

Bedömningen är att åtta av tolv undersökta gymnasieutbildningar och sju program inom anpassad skola är genomförbara i valda delar. Det handlar alltså inte om att samtliga delar av utbildningarna kan erbjudas på varje anstalt.

Praktiska utbildningar med lokala anpassningar

Bland gymnasieprogrammen finns bygg och anläggning, fordon och transport, frisör och stylist, försäljning och service, industriteknik, naturbruk, restaurang och livsmedel samt VVS och fastighet.

Inom anpassad skola pekas bland annat fastighet och byggnation, handel och service samt hantverk och produktion ut. Enligt Kriminalvården kan utbildningarna behöva anpassas efter säkerheten och förutsättningarna på plats.

Cecilia Nilsson, expert på yrkesutbildning vid Kriminalvården, betonar att kartläggningen är ett första steg:

– Det är viktigt att understryka att det vi har nu är en kartläggning av vilka utbildningar som är möjliga. Får vi ett fortsatt uppdrag så kan vi starta, men inte allt på en gång.

Hon framhåller också att en utökad verksamhet för unga kräver hänsyn till lokaler, utrustning, säkerhet, personal och organisation på varje anstalt.

Fortsättningen kräver regeringsbeslut

Enligt Kriminalvården är utbildning huvudsysselsättningen för barn och unga som avtjänar fängelsestraff. Många dömda saknar fullständig gymnasieutbildning, och under fängelsetiden finns möjlighet att studera och få betyg.

Redan i dag erbjuds vuxenutbildning motsvarande Komvux i svenska fängelser. Unga intagna omfattas dock av andra utbildningsbestämmelser än vuxna. I nyhetstexten beskriver Kriminalvården ett lagförslag från regeringen om att myndigheten ska kunna erbjuda unga utbildning på gymnasienivå, däribland yrkesutbildning.

Regeringen avgör om myndigheterna får ett fortsatt uppdrag. Om uppdraget förlängs är målet att inledningsvis kunna erbjuda minst ett högskoleförberedande och ett yrkesförberedande program. De utpekade yrkesutbildningarna är därmed möjligheter i en kartläggning, inte ett beslutat utbildningsutbud.