Fler fängelseplatser – men behandlingskapaciteten förblir oklar

Det går att räkna de nya fängelseplatserna i Kalmar och Haparanda. Det går inte att utläsa hur många fler som ska kunna få behandling där. Jämförelsen med Riksrevisionens granskning från 2024 och Brå:s utvärdering från 2025 visar varför skillnaden spelar roll: brist på personal och behandlingslokaler har redan begränsat möjligheten att erbjuda och fullfölja program.

Personal, lokaler och förflyttningar sätter gränser

Behandlingen var för liten för uppdraget. Riksrevisionens granskning från 2024 beskriver en underdimensionerad verksamhet, med brist på både personal som kan leda program och lokaler att hålla dem i. År 2023 fullföljde 22 procent av klienterna på anstalt och 13 procent i frivård med behandlingsbehov ett program. De öronmärkta resurserna var inte dimensionerade för att nå alla med behov.

Hindren började redan före programstart. Riksrevisionen bedömde 2024 att processen för att kartlägga risk, behov och mottaglighet fungerade, men att planeringen riskerade att prioriteras ned under press. Försenade planer kunde påverka möjligheten att delta i behandling. Samtidigt gjorde personalbrist och fler klienter i gemensamma utrymmen det svårare att upprätthålla den stödjande miljö som programmen bygger på.

Även Brå:s utvärdering från 2025 dokumenterar praktiska hinder för att fullfölja program. I intervjuer beskrivs organisatoriska hinder, exempelvis lokalbrist och problem i samband med förflyttningar mellan anstalter, som en relativt vanlig förklaring till att klienter inte fullföljer minst ett program. Utvärderingen visar också att Kriminalvården inte systematiskt hade följt upp om målen för införandet av den nya lagstiftningen var uppfyllda eller hur lagstiftningen tillämpades.

Anstaltsbefolkningen växte. Brå:s statistik för 2023, publicerad 2024, redovisar 6 985 personer med pågående fängelseverkställighet den 1 oktober. Statistiken för 2024, publicerad 2025, redovisar 8 206 vid samma tidpunkt året därpå – en ökning med 17 procent. Under 2024 påbörjades också 11 812 fängelseverkställigheter, 11 procent fler än 2023. Det senare måttet räknar en person flera gånger om personen tas in flera gånger under året.

Kalmarbeskeden beskriver en utökning i flera beslutssteg. I Kriminalvårdens nyhet den 24 juni 2026 anges ett genomförandebeslut om cirka 200 ytterligare platser, ett nytt trevåningshus för intagna, förråd och kulvert. Hyresavtalet inväntade då regeringens godkännande. I regeringens pressmeddelande den 3 september anges medgivande till hyresavtal för 96 rum och upp till 192 ytterligare platser, totalt 624. Verksamhetsstart för utökningen planeras till 2032. Ingen av texterna anger antal behandlingslokaler, programledare eller behandlingsplatser.

För Haparanda redovisar regeringens pressmeddelande den 27 augusti 2026 två godkända hyresavtal. Utbyggnaden omfattar 40 nya bostadsrum som vid full beläggning ger 80 nya boendeplatser, till totalt 143. Beskedet nämner också kompensatoriska åtgärder samt ombyggnad av kök och en boendeavdelning. Vad de kompensatoriska åtgärderna innebär för behandlingsverksamheten framgår inte.

Utbyggda anstalter är inte samma sak som utbyggd behandling

Riksrevisionen och Brå undersöker olika saker, men deras resultat möts vid en konkret begränsning: behandling kräver mer än att en klient anvisas ett program. Det måste finnas personal, lokaler och möjlighet att genomföra insatsen utan att organisationen sätter hinder i vägen.

Riksrevisionens granskning från 2024 handlar direkt om behandlingsverksamhetens effektivitet. Brå:s utvärdering från 2025 gäller i stället lagändringar från 2020 och 2021 som skulle stärka det återfallsförebyggande arbetet. Bland annat ökade möjligheten att skjuta upp villkorlig frigivning, och deltagandet i anvisade åtgärder fick betydelse för bedömningen.

Jämförelsen visar en gräns för vad sådana krav kan åstadkomma. Starkare incitament att delta undanröjer inte i sig brist på lokaler eller problem vid förflyttningar. Det är en slutsats av dokumentens samlade innehåll, inte ett belägg för att enskilda klienter har fått sin frigivning uppskjuten på grund av myndighetens resursbrist.

Fler intagna är inte ett mått på behandlingsbehov

Statistiken ger tyngd åt bilden av en växande verksamhet: mellan mättillfällena i oktober 2023 och oktober 2024 tillkom 1 221 personer med pågående fängelseverkställighet. Men den visar inte hur många av dem som behövde ett behandlingsprogram. Riksrevisionens andel på 22 procent gäller klienter med behandlingsbehov under 2023 och kan därför inte användas för att räkna fram hur många av de intagna 2024 som blev utan behandling.

Inte heller visar statistiken om behandlingskapaciteten ökade i takt med anstaltsbefolkningen. Den dokumenterar verksamhetens växande omfattning, men saknar i de granskade avsnitten motsvarande uppgifter om programledare, programlokaler och fullföljd behandling.

Två boendeplatser per rum – men vilken plats får behandlingen?

Utbyggnadsbeskeden från 2026 är betydligt mer precisa om boendet. I Kalmar motsvarar 96 nya rum upp till 192 platser. I Haparanda ska 40 rum ge 80 platser vid full beläggning. Det gör Riksrevisionens tidigare iakttagelse om gemensamma utrymmen relevant: fler boende behöver också en miljö som stöder behandlingen mellan sessionerna.

Det är däremot inte belagt att just dessa byggen får otillräckliga gemensamma utrymmen eller behandlingslokaler. Haparandabeskedet nämner uttryckligen kompensatoriska åtgärder. Utan närmare beskrivning går det inte att avgöra om de möter behandlingsbehoven. Kriminalvårdens uppgift om ungefär 500 arbetstillfällen vid den utökade Kalmaranstalten säger inte heller hur många som ska arbeta med programverksamhet.

Kalmarbeskeden ska dessutom läsas som steg i samma utökning, inte som två separata tillskott. Juniuppgiften om cirka 200 platser följs i september av regeringens medgivande för upp till 192. Och ett godkänt hyresavtal är inte en öppnad anstalt: den angivna starten för denna utökning ligger 2032.

Boendeplatserna går att räkna – behandlingsutrymmet är oklart

Granskningen klargör att hindren för behandling inte enbart ligger hos den som ska delta. Riksrevisionen dokumenterar otillräckliga resurser, risk för försenad planering och en pressad behandlingsmiljö. Brå:s intervjuer pekar också på lokalbrist och förflyttningsproblem som hinder för att fullfölja program.

Utbyggnadsbeskeden 2026 visar hur boendekapaciteten ska öka, men inte hur behandlingskapaciteten ska dimensioneras. Det är en lucka i redovisningen – inte ett bevis för att behandling har lämnats utanför byggplanerna. Den avgörande frågan förblir obesvarad: om de nya platserna också ger fler klienter faktisk möjlighet att påbörja och fullfölja den behandling de behöver.