Polisen vill skärpa regler för utstationerad arbetskraft

Vid en myndighetsgemensam kontroll på en industri påträffades 20 utstationerade arbetstagare som enligt Polisen inte bedömdes ha rätt att arbeta i Sverige. Polisen beskriver kontrollen i en nyhet publicerad den 13 oktober 2026 och efterlyser skärpta regler.

Helena Lans, samordnare mot arbetslivskriminalitet inom Polismyndigheten, varnar för att utstationering kan utnyttjas för informationsinhämtning, kartläggning, påverkan och stöld av teknik och kunskap. Uttalandet gäller risker – inte ett konstaterande att sådant har inträffat vid den aktuella kontrollen.

Polisen pekar på luckor i registret

Enligt Polisens nyhet saknar utstationeringsregistret uppgifter om medborgarskap. Myndigheten uppger också att många utstationerade arbetstagare aldrig anmäls till registret.

– Det är idag omöjligt för myndigheterna att ha kontroll på vilka som rör sig vid dessa verksamheter utan att göra en fysisk inspektion på plats, säger Helena Lans.

Utstationering innebär att ett utländskt företag under en begränsad period skickar arbetstagare till Sverige för att utföra arbete. Syftet är att underlätta rörlighet och företags tjänster över gränserna.

Vill ha anmälan före ankomsten

Polisen föreslår att nationalitet och id-uppgifter ska anges i utstationeringsregistret. Myndigheten vill också införa ett system, liknande Belgiens, där arbetstagare anmäls innan de kommer till Sverige och får ett individuellt id-nummer.

Ett annat förslag är att se över kopplingen mellan undantaget från krav på arbetstillstånd och utstationeringslagens krav på faktisk utstationering. Enligt Polisen kan undantaget i dag tillämpas även när utstationeringen är felaktig eller osann. Åtgärderna presenteras som Polisens förslag, inte som beslutade regeländringar.