Brå: Så rekryterar kriminella nätverk unga via digitala medier

Kontakten kan börja på flera sätt

Brå:s rapport från 2026 handlar om digitala medier, där rekryteringen inte enbart sker genom öppna annonser. I sammanfattningen beskrivs tre vägar till kontakt: annonsering av brottsuppdrag, riktad kontakt och användning av ett befintligt kontaktnät.

Barn och unga behöver enligt rapporten inte befinna sig i ett område där ett kriminellt nätverk är förankrat för att nås av erbjudanden om snabba och enkla pengar. Digitala kontaktvägar gör att fler kan nås.

Samtidigt blandas digitala och fysiska kontakter ofta. En kontakt kan börja vid ett fysiskt möte och sedan fortsätta digitalt när uppdrag förmedlas. Det omvända förekommer också.

Ett brottsuppdrag – inte alltid en plats i nätverket

Brå beskriver hur barn och unga snabbt kan rekryteras för att utföra enskilda brott, ibland utan att ha träffat beställaren eller rekryteraren fysiskt. Rapporten använder begreppet uppdragsbaserad brottslighet: att anlita någon annan för ett enskilt brottsuppdrag.

I myndighetens presentation av rapporten betonas att barn och unga rekryteras till enskilda våldsbrott, inte till att ingå i själva nätverken. Rekrytering behöver alltså i det här sammanhanget inte innebära ett långvarigt medlemskap.

Löften om pengar kan övergå i hot

Enligt Brå:s rapport från 2026 varierar graden av eget driv och frivillighet mellan de studerade fallen. Samtidigt återkommer hot, tvång och manipulation.

I Brås presentation av resultaten beskrivs hur riskerna och brottens allvar tonas ned för att övertala unga. Löften om stora pengar eller hjälp med flyktplaner uppfylls enligt myndigheten sällan.

Brå beskriver ett accepterat uppdrag som en tydlig brytpunkt. Därefter har de unga svårt att påverka situationen. Kommunikationen blir hetsigare och mer hotfull, och det förekommer dödshot och hot mot deras familjer.

Styrning steg för steg på distans

Den digitala kontakten upphör inte när någon tackat ja. Enligt rapportens sammanfattning används den för att ge instruktioner både inför och under brottet. Barn och unga får information löpande och har sällan en helhetsbild av uppdraget eller vad de förväntas göra.

Kommunikationen inför och under genomförandet beskrivs som intensiv, med tydliga krav på att följa instruktioner. Möjligheten att nå de unga oavsett tid och plats är enligt Brå en viktig del av kontrollen.

Bakom uppdragen finns ofta flera led. Olika personer kan etablera kontakt, förmedla uppdrag och ge instruktioner. De som har direktkontakt med barnen är sällan de som ursprungligen beställt brottet. Enligt Brå skapar anonymitet och begränsad insyn mellan leden ett avstånd som kan minska beställarens risk att upptäckas och lagföras.

Större räckvidd betyder inte belägg för nya grupper

Att erbjudanden kan nå fler är inte samma sak som att studien visar att nya grupper av barn dras in i grov brottslighet. Brå uppger i sin presentation att i princip samtliga studerade barn och unga lever under förhållanden präglade av kända riskfaktorer för allvarlig kriminalitet.

Enligt myndigheten tyder resultaten inte på att det är nya grupper av barn som dras in i den grova brottsligheten, trots att innehåll och annonser kan nå allt fler.

Vad bygger Brås beskrivning på?

Rapporten från 2026 bygger på intervjuer med barn och unga som själva har rekryterats eller rekryterat andra digitalt, samt med polisanställda och åklagare. Brå har också analyserat förundersökningar, domar och chattmaterial och gjort en registerstudie om de barn och unga som förekommer i förundersökningarna.

Beskrivningen gäller därmed de mönster Brå redovisar i sitt studiematerial. Rapporten framhåller att graden av frivillighet varierar mellan fallen och att digitala kontakter ofta kombineras med fysiska möten.