Får polisen gå igenom din mobiltelefon? Det här säger lagen

Mobiltelefonen innehåller ofta stora delar av en människas privatliv. Fotografier, bankuppgifter, privata konversationer, kontakter och ibland känsliga uppgifter om hälsa eller familj finns samlade i samma enhet.

Men vad händer om polisen vill undersöka telefonen under en brottsutredning?

Många tror att polisen alltid behöver ägarens tillstånd för att öppna en mobiltelefon. Andra tror att polisen får läsa precis allt så snart telefonen har tagits i beslag.

**Inget av påståendena är helt korrekt.**

Svensk lag innehåller särskilda regler om beslag, digitala undersökningar och biometrisk autentisering. En avgörande skillnad finns också mellan att lämna ut en PIN-kod och att låsa upp telefonen med fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.

När får polisen beslagta en mobiltelefon?

Enligt 27 kap. 1 § rättegångsbalken får ett föremål tas i beslag om det skäligen kan antas ha betydelse för en brottsutredning. Det finns även andra lagstadgade grunder för beslag.

En mobiltelefon kan exempelvis innehålla:

- Meddelanden mellan personer som misstänks för brott. - Fotografier eller filmer med betydelse för utredningen. - Uppgifter om kommunikation och kontakter. - Digital dokumentation av ekonomiska transaktioner. - Annan information som kan utgöra bevisning.

Det krävs inte alltid att telefonens ägare själv är misstänkt för brott. Även en telefon som tillhör någon annan kan under vissa förutsättningar tas i beslag.

**Men ett beslag måste ha lagligt stöd och vara proportionerligt.**

Det innebär att skälen för åtgärden ska väga tyngre än intrånget eller den skada som beslaget innebär.

Får polisen läsa privata meddelanden och fotografier?

Ja, om det finns lagliga förutsättningar för undersökningen.

När en mobiltelefon lagligen har tagits i beslag kan polisen undersöka information som finns lagrad i enheten och som omfattas av undersökningsbefogenheten.

Det kan exempelvis handla om sms, fotografier, dokument och annan lokalt lagrad information.

Men det finns begränsningar.

Vissa uppgifter omfattas av särskilda skyddsregler, exempelvis information som berör sekretesskyddad kommunikation med en advokat.

En digital undersökning måste också genomföras med hänsyn till reglerna om proportionalitet och beslagförbud.

Att polisen har tagit en telefon i beslag betyder därför inte att alla tänkbara former av åtkomst till digital information automatiskt är tillåtna.

Måste du lämna ut din PIN-kod?

Här finns en viktig juridisk skillnad.

**En misstänkt person är som huvudregel inte skyldig att avslöja sin PIN-kod eller sitt lösenord för polisen.**

Reglerna om biometrisk autentisering innebär inte någon motsvarande skyldighet att muntligen lämna ut en kod eller ett lösenord.

Detta hänger samman med principen att en misstänkt inte ska behöva medverka till att belasta sig själv genom att lämna vissa uppgifter.

Polisen kan däremot i vissa situationer använda tekniska metoder för att försöka få tillgång till innehållet i en beslagtagen telefon.

Att du inte är skyldig att uppge din kod betyder alltså inte att telefonens innehåll automatiskt är skyddat från en laglig undersökning.

Kan polisen tvinga dig att använda fingeravtryck eller Face ID?

Ja, under särskilda lagstadgade förutsättningar.

Enligt **27 kap. 17 f § rättegångsbalken** kan en person vara skyldig att medverka till biometrisk autentisering om polisen behöver öppna ett avläsningsbart informationssystem.

Det kan exempelvis handla om att:

- Låsa upp en telefon med fingeravtryck. - Använda ansiktsigenkänning. - Genomföra annan biometrisk identifiering.

Förutsättningen är bland annat att en undersökning av ett beslagtaget föremål, en husrannsakan eller en genomsökning på distans annars försvåras.

Om personen vägrar att medverka får en polisman under de förutsättningar som anges i lagen genomföra autentiseringen.

Det kan i vissa situationer innebära användning av proportionerligt fysiskt tvång.

**Skillnaden är alltså tydlig: lagen ger särskilda befogenheter för biometrisk upplåsning, men inte en generell rätt att tvinga en misstänkt att avslöja sitt lösenord.**

Gäller reglerna bara personer som är misstänkta för brott?

Nej, inte alltid.

Bestämmelsen om biometrisk autentisering är inte begränsad till den som själv är misstänkt.

Den kan under lagens förutsättningar också omfatta en annan person som antas kunna öppna det aktuella informationssystemet.

Det innebär exempelvis att frågan om biometrisk upplåsning kan uppstå även när en telefon har tagits i beslag hos någon som inte själv är misstänkt.

Det krävs dock fortfarande att förutsättningarna för tvångsmedlet är uppfyllda.

Får polisen gå in i dina molntjänster?

Här blir den juridiska skillnaden särskilt viktig.

Att en mobiltelefon har tagits i beslag innebär inte automatiskt att polisen får undersöka all information som finns tillgänglig via internet.

Information som redan finns lagrad lokalt i telefonen kan omfattas av undersökningen av beslaget.

För uppgifter som behöver hämtas från exempelvis externa molntjänster kan det däremot krävas ett separat beslut om genomsökning på distans eller stöd i andra regler.

Sådana åtgärder regleras bland annat i 28 kap. rättegångsbalken.

**Beslag av en telefon och genomsökning på distans är alltså inte samma sak.**

Skillnaden är betydelsefull eftersom dagens mobiltelefoner ofta ger tillgång till stora mängder information som egentligen lagras på andra servrar.

Kan polisen kopiera hela innehållet i telefonen?

Ja, under lagens förutsättningar kan digital information kopieras för att säkra bevisning.

Vid tekniska undersökningar används ibland metoder där information från telefonen kopieras till ett separat lagringsmedium.

Syftet kan vara att bevara uppgifterna och göra det möjligt att analysera materialet utan att förändra originalinformationen.

Det finns särskilda bestämmelser om kopiering och om hur vissa skyddade uppgifter ska hanteras.

Att en kopia har skapats innebär inte heller att den får behållas utan begränsning. Reglerna innehåller möjligheter till rättslig prövning av om kopierat material ska förstöras.

Kan du få tillbaka din telefon?

Ja, när det inte längre finns lagliga skäl att behålla telefonen i beslag ska beslaget hävas.

Hur lång tid det tar beror bland annat på utredningens omfattning och vilken betydelse telefonen har som bevisning.

I vissa fall kan relevant information kopieras och telefonen lämnas tillbaka innan hela brottsutredningen är avslutad.

I andra fall kan myndigheten behöva behålla originalet längre.

Den som drabbas av ett beslag kan enligt reglerna i rättegångsbalken begära domstolsprövning av beslaget.

Vad kan du göra om du anser att beslaget är felaktigt?

Om polisen har tagit din telefon och du ifrågasätter beslutet kan du begära information om grunden för beslaget och vem som har fattat beslutet.

Du kan också:

- Begära dokumentation om beslaget. - Fråga om telefonen fortfarande behövs i utredningen. - Begära att beslaget hävs. - Begära rättens prövning enligt reglerna i rättegångsbalken. - Kontakta en försvarare eller annan juridisk rådgivare.

Det är viktigt att skilja mellan att ifrågasätta själva beslaget och att ifrågasätta en viss undersökningsåtgärd.

Olika bestämmelser kan bli tillämpliga beroende på vad myndigheten har gjort.

Tre vanliga missförstånd om polisens rätt att undersöka mobilen

**”Polisen måste alltid ha mitt samtycke.”**

Nej. Om det finns lagligt stöd för ett tvångsmedel krävs inte alltid samtycke.

**”Jag måste alltid berätta min PIN-kod.”**

Nej. En misstänkt har som huvudregel ingen skyldighet att avslöja sin kod eller sitt lösenord.

**”Om jag vägrar använda Face ID kan polisen inte öppna telefonen.”**

Inte nödvändigtvis. Under förutsättningarna i 27 kap. 17 f § rättegångsbalken kan polisen genomföra biometrisk autentisering även utan frivillig medverkan.

Det viktigaste att komma ihåg

En mobiltelefon innehåller ofta mycket känslig information, men den är inte undantagen från de tvångsmedel som svensk lag tillåter vid brottsutredningar.

Samtidigt finns tydliga rättsliga gränser.

Polisen måste ha lagligt stöd för sina åtgärder, beakta proportionaliteten och följa de särskilda regler som gäller för digital information.

För den enskilde är det framför allt viktigt att förstå skillnaden mellan att lämna ut ett lösenord, att medverka till biometrisk upplåsning och att få sin telefon undersökt efter ett lagligt beslag.

**Det är tre olika juridiska frågor – och svaret är inte alltid detsamma.**